Nordiska språkrådet

AV BIRGITTA LINDGREN

Som många av Språknytts läsare säkert vet så lade Nordiska ministerrådet i utgången av 1996 ned organet Nordiska språksekretariatet, som var placerat i Oslo i lokaler hos Norsk språkråd. Beslutet grundade sig på en utvärdering, där Nordiska språksekretariatet enligt en minst sagt fyrkantig mall bedömdes ha «ringa nordisk nytta» – en bedömning som inte delades av särskilt många som var insatta i saken. Efter många protester, inte bara från de inblandade språknämnderna, föreslog Nordiska ministerrådet till slut att medel även i fortsättningen skulle avsättas på den nordiska budgeten till nordiskt språksamarbete. För närvarande är det l miljon danska kronor per år, vilket är mindre än hälften av anslaget till Nordiska språksekretariatet. Däremot ville ministerrådet inte inrätta någon egen ny organisation för detta ändamål, utan pengarna skulle styras till en av de skandinaviska språknämnderna, som skulle ta ansvaret för det hela. Ansvaret skulle enligt detta förslag vila på en av dessa språknämnder under en period av tre år och sedan flyttas över på nästa språknämnd.

De nordiska språknämnderna har nu själva bildat en ny samarbetsorganisation, som de skandinaviska språknämnderna skall turas om att ta hand om, och under den första treårsperioden (1997–1999) är den placerad hos Svenska språknämnden. Ordförande i rådet är professor Margareta Westman, chef för Svenska språknämndens sekretariat. Sekreterare i rådet är Birgitta Lindgren på Svenska språknämnden. Men Oslo finns också med i bilden. Där arbetar Rikke Hauge, som tidigare var anställd på Nordiska språksekretariatet, nu som konsulent för Nordiska språkrådets räkning.

I Nordiska språkrådet finns representanter för alla de inhemska språk i Norden som har en språknämnd: danska, finska, färöiska, grönländska, isländska, norska, samiska och svenska. Eftersom det finns särskilda språknämnder för varianterna finlandsvenska och sverigefinska, har de egna representanter. Sammanlagt blir det 10 representanter i rådet. Representanten för Norsk språkråd byts varje år, så att han ena året representerar bokmål, andra året nynorsk. Självfallet har rådet namnformer på alla de inblandade språken. Det heter t.ex. Nordisk språkråd på norska, Pohjoismaiden kielineuvosto på finska och Davviriikkalas giellaråddi på samiska.

Nordiska språkrådets uppgift är att främja den nordiska språkförståelsen, som är grunden för allt nordiskt samarbete. Denna uppgift har inte på något sätt minskat i betydelse i och med att Sverige och Finland liksom tidigare Danmark blivit medlemmar av EU. Snarare är den i dag ännu viktigare. Insikten om detta kommer förhoppningsvis att vakna hos svenska och finländska makthavare, när den värsta eu(ro)forin klingar av.

Nordiska språkrådet tänker uppfylla sin uppgift genom att bland annat arrangera konferenser, medverka till utgivning av internordiska ordböcker och andra skrifter i ämnet samt stödja och sätta igång forskningsprojekt inom sitt intresseområde. På programmet står närmast en konferens om språket i EU-institutioner, en konferens för terminologer och språkvårdare samt ett seminarium om enkelt och begripligt myndighetsspråk i Norden. Vi hoppas också att kunna komma igång med arbetet att få fram en svensk-norsk och en svensk-dansk ordbok. Vidare finns på förslag att sätta igång med ett projekt om främmande ords hantering i de nordiska språken – ett projekt som är inspirerat av Norsk språkråds projekt om främmande ords hantering i norska.

Nordiska språkrådet fortsätter att ge ut årsboken «Språk i Norden». Dessutom har rådet egna vävsidor. Dessa hittar man på Svenska språknämndens webbplats.

 

-- Birgitta Lindgren er forskningsassistent i Svenska språknämnden og sekretær i Nordisk språkråd.

Del denne siden

Del på Facebook Del på Twitter