Detaljert program

Torsdag 28. mai

08:30 Registrering, kaffe og fingermat
09:30 Velkommen ved Margrethe Kvarenes, Språkrådet
09:45 Åpning ved kulturminister Thorhild Widvey
10:00

Fredrik Bohlin, Ystad tingrett: Från krångelspråk till klarspråk. Om språket som autoritetsmarkør i rettsvesenet

Myndighetstexter och klarspråk är i grund och botten en demokratifråga. Anförandet handlar om varför jurister tenderar att skapa ett maktspråk som hindrar förståelse och vilka konsekvenser det får. Avslutningsvis diskuteras vilka förändringar som krävs på både myndighetsnivå och individnivå för att språket ska bli mer begripligt.

10:30

Aino Piehl, Institutet för de inhemska språken i Finland: Klarspråkskampanj som maktmedel?

Institutet för de inhemska språken startade 2014 en klarspråkskampanj för att sporra statliga och kommunala myndigheter i Finland att skriva klart och begripligt. En central fråga i kampanjen är frågan om makt. Ofta ses just myndighetsspråket som maktmedel mot medborgarna, men vilka är de instanser som har makten att ändra på myndigheternas språkbruk? Hur kan t.ex. en klarspråkskampanj övertyga dem som har makten?

11:15 Pause
11:45 Johan Tønnesson, Universitetet i Oslo: Nordisk klarspråksforskning samlet i Sakprosa nr. 2/2015
12:15

Anna Vågsland, KS og Kristin Høie Walstad, Stavanger kommune: Klarspråk i norske kommuner. Hvilke erfaringer er gjort, og hvor går veien videre?

Det norske pilotprosjektet «Klarspråk i kommunesektoren» er akkurat avsluttet. Prosjektet har vart i et år og skal legge grunnlag for et større kommunalt klarspråksarbeid. Hvilke erfaringer er gjort? Og hva er planen for det videre arbeidet?

13:00 Lunsj
14:00 Parallelle sesjoner
 

Sesjon 1: Klarspråk i kommunene

Eivor Sommardahl, Institutet för de inhemska språken i Finland: Kan kommunreformer bädda för klarspråk?

Många kommuner är mitt uppe i en kommunreform som innebär en sammanslagning med en eller flera andra. Innan en ny, sammanslagen kommun kan börja jobba smidigt måste många funktioner jämkas samman och många processer ses över. Men hur är det med kommunens texter? Vems skrivtraditioner ska nu gälla och vem är den som har makten att bestämma hur det ska vara? I mitt anförande vill jag diskutera frågan med utgångspunkt i några finländska exempel.

Kristin Høie Walstad, Stavanger kommune: Hvordan bygge klarspråkskultur i en kommuneorganisasjon? Erfaringer fra Stavanger kommune

Stavanger kommune har i flere år jobbet systematisk for å kvitte seg med vanskelig språk. Hvordan har de lagt opp arbeidet for å heve skrivekompetansen, involvere, sikre eierskap og varig effekt i en stor og sammensatt organisasjon?

Marianne Nordberg, plan- og bygningsetaten i Oslo kommune: Klart plan- og byggespråk – tekstarbeid som opplæring og motivasjon

Plan- og bygningsetaten i Oslo satte i gang et toårig klarspråksprosjekt i 2014. I løpet av det siste året har vi blant annet utviklet språkprofil og kurset alle ansatte. Men det skal mer til for å endre etablerte skrivevaner, og språket blir ikke klart selv om språkprofilen vår står i hylla til statsråd Jan Tore Sanner. Hvordan arbeider vi med å omskrive tekster, og hvordan kan selve arbeidsprosessen bidra til å endre skrivekulturen?

Morten Nilsen, Sarpsborg kommune og Ingrid Trømborg, Fredrikstad kommune: Klart det kan bli klart i kommunen – erfaringer fra kommunalt klarspråkarbeid

Hvordan jobbe med en tekst i en kommune? Sarpsborg og Fredrikstad kommuner har vært piloter i det nasjonale prosjektet «Klarspråk i kommunesektoren» og vil formidle hvilke erfaringer de har fra eget språkarbeid. De vil også gi et innblikk i hvordan språk påvirker hverdagen i en offentlig førstelinje.

Samtale, spørsmål og erfaringsutveksling

 

Sesjon 2: Stat og innbygger

Ulla Tiililä, Institutet för de inhemska språken i Finland: Makt genom myndighetsspråk – myt och verklighet

Myndighetsspråk och makt är på många sätt sammanflätade, men ofta på ett annat sätt än man i allmänhet tror. I mitt föredrag talar jag bland annat om de maktskikt som finns inom myndighetsspråk när personer som arbetar med kundtjänst är tvungna att använda ett språk som har sitt ursprung högre upp i hierarkin. Å andra sidan visar jag att vissa språkdrag som anses vara uttryck för maktbruk kan vara befogade till exempel av textuella skäl.

Gunhild Åm Vatn og Pia Farstad Eriksen, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet NTNU: Møte med lovtekster – en undersøkelse av brukeres leseforståelse

Hvordan opplever brukere å lese og forstå lovtekster? Vi har undersøkt dette ved å gjøre gruppeintervjuer med profesjonelle og sivile brukere, der de kommenterer tekstutdrag fra aktuelle lover. I innlegget vil vi presentere metoden vi har brukt for å undersøke leseforståelse, og resultater av undersøkelsen. Arbeidet er utført av en forskergruppe ved NTNU, på oppdrag fra Difi og Kommunal- og moderniseringsdepartementet.

Maria Hultberg og Louise Wassdahl, Språkkonsulterna Prodicta: Språkkonsulter och jurister i samarbete på Skatteverket

På svenska Skatteverket arbetar juridiskt sakkunniga och språkkonsulter tillsammans med att skriva om texter med komplicerat juridiskt innehåll så att de blir läs- och sökbara på webben samtidigt som de uppfyller kriterierna för klarspråk. Målgruppen är yrkespersoner som söker rättslig vägledning på skatteverket.se. Hur tar vi språkkonsulter vara på möjligheten att påverka och förändra det språk som är en produkt av språket som våra lagar är skrivna på? Kan vårt arbete, i en förlängning, också ha en effekt på språket i våra lagar? Och har vi i så fall ... makt?

Eva Bekkelund-Eriksen og Martin Brynildsrud Andersson, det norske arbeids- og velferdsdirektoratet Nav

Brev og tekster fra Nav har lenge blitt oppfattet som både tunge og vanskelige. Nav har satt i gang flere tiltak som skal forbedre og forenkle informasjonen til befolkningen. Og med «Uførereformen» som trådte i kraft 1. januar 2015, ble det nødvendig å iverksette et omfattende informasjonsarbeid. Hva er gjort, og hva er erfaringene så langt?

Samtale, spørsmål og erfaringsutveksling

15:30

Pause

15:45

Klaus Kjøller, Københavns universitet: Bedre offentlig sprogbrug: Gode hensigter rammer grum virkelighed

Selvfølgelig skal offentlige myndigheder udtrykke sig let forståeligt. Men mange monopolorganisationer gør modstand mod forbedringer, og alt forbliver uændret, når sprogkonsulenterne er draget videre efter at have modtaget organisationens officielle hyldest. Hvordan undgår vi, at konsulenten og hendes produkter  kurser, pjecer, diasshows, innovationsforløb og teambuildingdage – ender som skueværdier og hyldesucceser?

16:15 Slutt for dagen
18:00 Festmiddag med kulturell aperitif. Mer informasjon her
   

Fredag 29. mai

08:30  Kaffe og fingermat
09:30

Trine Dahl, Norges handelshøyskole: Klimadebattens mange stemmer og budskap

I klimadebatten møtes mange aktører og stemmer. Vi står overfor komplekse møter mellom vitenskap, politikk, kultur, etikk og menneskenes interesser og verdier. Kunnskap fra ulike fag og sektorer skal formidles til et sammensatt publikum, med varierende spesialistkunnskaper. Når språket er mangetydig, saksforholdene usikre og brukerne mange, blir kommunikasjon og argumentasjon om klima særlig utfordrende. I dette innlegget vil vi diskutere eksempler hentet fra politisk språkbruk og fra møtet mellom vitenskap og politikk.

10:00

Ingibjörg Þorsteinsdóttir,  Reykjavik tingrett: Kultur eller teknik – om domstolenes sprogpolitik

Hvilke faktorer påvirker hvordan dommere skriver domme? Og hvorfor er det svært og tidskrævende at få dommere til at ændre deres måde at skrive på? De synes jo sansynligvis at det er fint som det er.

10:30

Sara Gunnerud, språkkonsulent og forfatter: Makt i det politiska språket

Det kan vara bekvämt för politiker att skönmåla och prata i abstraktioner. Men vad händer med demokratin? Det blir svårare för medborgare att utkräva ansvar av politiska makthavare när det politiska språket är fullt av språkliga konstruktioner som döljer vad som egentligen händer och vem som bär ansvaret. Den som deltar i det politiska samtalet har ett ansvar att använda språket ansvarsfullt och inte manipulera. Sara Gunnerud är språkkonsult och använder språkvetenskapens verktygslåda för att visa hur makt utövas i det politiska språket.

11:00 Pause
11:30

Jesper Tynell, journalist i DR (Danmarks offentlige kringskastingsselskap):  Om forholdet mellem sprog og magt i statsadministrationen

Sproglige spidsfindigheder spiller en central rolle, når danske embedsmænd skærer tal, jura og faktuelle oplysninger til, så de bedst muligt understøtter regeringens politik udadtil. Det fremgår af bogen 'Mørkelygten', der bygger på emails, notater og op mod hundrede samtaler med embedsmænd om konkrete sager, hvor Folketinget og befolkningen er blevet præsenteret for mere eller mindre vildledende oplysninger. Men også embedsværkets interne sprogbrug vidner om en vis normalitet i denne praksis.

12:00 Språkets makt og maktens språk: kafédiskusjon med Jesper Tynell, Sara Gunnerud og Johan Tønnesson, ledet av talekoordinator og kommunikasjonsrådgiver Agnar Kaarbø i Kommunal- og moderniseringsdepartementet.
13:00 Lunsj
14:00

Onar Aanestad, Styrkr: Klarspråksledelse – hva skal til for å lykkes med klarspråkssatsingen?

Som kommunikasjonsdirektør i Statens pensjonskasse (SPK) etablerte og ledet Onar Aanestad en omfattende klarspråkssatsing i perioden 20082012. Arbeidet ble belønnet med Klarspråksprisen i 2012, og spk.no ble kåret til Norges mest tilgjengelige nettsted samme år. Hvordan klarte SPK å gjøre klarspråk til en virksomhetskritisk satsing med forankring på toppnivå, og hvordan gikk det da prosjektet var over?

14:30 Avslutningsinnlegg ved Ragnhild Samuelsberg, Barne- likestillings- og inkluderingsdepartementet: Hvem er egentlig leseren? En forskningsbasert fremstilling av meg selv som leser.
15:00 Takk og vel hjem

Del denne siden

Del på Facebook Del på Twitter