Äntligen en språklag i Sverige?

Går det som den norska regeringen vill, kommer Norge att få en språklag. Men Sverige ligger en hästlängd före.

AV BIRGITTA LINDGREN

Sannolikt kommer en svensk språklag att träda i kraft under 2009. Ett förslag till lagtext finns nu. I korthet går den föreslagna lagen ut på: Huvudspråket och samhällets gemensamma språk är svenska. Finska, meänkieli (tornedalsfinska), samiska, romani och jiddisch är nationella minoritetsspråk. Det allmänna (i huvudsak staten och kommunerna) har skyldighet att skydda och främja dessa språk. Det gäller även teckenspråket. Och det finns en paragraf med krav på «vårdat, enkelt och begripligt språk» i offentlig verksamhet. Dessutom sägs att myndigheter har ett särskilt ansvar för svensk terminologi och att svenska skall användas i EU-sammanhang när tolkning finns.

Det är fråga om en ramlag och utan sanktioner. Den är utformad som skyldighetslag som anger det allmännas ansvar och skyldighet gentemot språken och medborgarna, inte som en rättighetslag för den enskilda medborgaren.

Om förslaget går igenom, blir Sverige det andra landet i Norden med en språklag. Finland har haft en sådan sedan 1922. I Norge finns en lag om användningen av bokmål och nynorska i förvaltningen men ingen lag som liknar den finska och den föreslagna svenska språklagen. I Danmark har man kommit fram till att det inte behövs någon språklag.

Det föreslås att myndigheten Institutet för språk och folkminnen får uppgiften att följa upp tillämpningen av lagen. Sannolikt blir det språkvårdsavdelningen inom institutet, alltså Språkrådet, som får utföra detta.

På Språkrådet hälsar vi lagförslaget med glädje. Det är bra att språklagen omfattar hela språksituationen i Sverige. Positivt är också kravet att man skall använda svenska i EU när tolkning erbjuds. Detta skulle vara ett stort steg framåt jämfört med nu.

I debatten har framförts att detta bara blir en symbollag. Men symbolvärde är inte att förakta. Det kan betyda mycket för att hävda svenskans ställning och för självkänslan hos minoritetsspråkstalare liksom hos invandrare. De rättigheter som talare av dessa språk redan har ifrågasätts inte sällan. En lag kan därför fylla syftet att understödja de goda tendenser som finns i dag och förhindra att dåliga tendenser växer sig starkare.

Förslaget kan läsas på www.regeringen.se/sb/d/108/a/100959

 

-- Birgitta Lindgren er språkvårdare i Språkrådet i Sverige.

Del denne siden

Del på Facebook Del på Twitter